saltis
snälla någon, hjälp oss. jag är nog inte den enda som inte klarar av denna sjukt pressade stämmning. eller det är kanske bara jag som känner av den. men förstå då! allt är så förvirrat, eller inte det heller, det är obekvämt. tror jag. hallå, snälla, kan det inte bara lösa sig. ge mig en jävla lägenhet nu för jag klarar inte av det iaf.
jag har ingen lust kvar, jag har vill inte jobba, jag vill inte dansa, jag vill inte träna, jag vill inte äta för jag blir aldrig hungrig och tänker inte bli det. jag vill inte hem, jag vill bort. min kropp orkar inte med dessa känslor. den är helt matt. ur funktion. jag vill till min storebror. han vet.
jag är less på salta tårar. 
Kommentarer
Trackback
